ameesliv

Hmm...jag är lite konfunderad över vilket av alla husen som tillhör "min" familj (nej jag vet att jag inte har något liv än). Om man skriver i adressen i google maps så visar markören ett hus (det huset på bilden jag visa i ett tidigare inlägg) men om man zoomar in lite på andra hus runt ikring så hittar man ett hus som har familjens husnummer. Borde de inte bo i det huset i så fall? Eller? Äsch...jag får ont i huvudet av det här. Borde sluta men kan inte låta bli. Jag har dessutom upptäckt att det finns ett Costa bara 20 min gångväg ifrån familjen :) Tjohoo!! Me like very much. Jag försöker att inte tänka (läs hoppas) för mycket inför söndagens intervju. Så mycket skulle bli så bra om det klickar mellen mig och familjen. Har till och med redan hittat en vän i samma område, 15 min gångväg bort ifrån "min" familj. Hon är öhsjötte dö, så då kan vi gå å glane gate upp å gate ner tesammans :P

Phew phew, om det ändå kunde vara dags att åka nu. Får lugna mina nerver och tankar med lite Engelska Trädgårdar om fem minuter. Plus att jag har ny nattlektyr, tack syster för den fina födelsedagspresenten! En svensk-engelsk bildordbok! Precis vad jag önskade mig ^^

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
DET ÄR EN FAMILJ SOM VILL INTERVJUA MIG!!!!!!!!!
Mamma, pappa, två barn (en son och en dotter) som bor i Barnet. Är det nära dig Alina? Vart bor du?

Interests & Hobbies
Mother’s:	RUNNING, SWIMMING, READING
Father’s:	CYCLING, COOKING, INTERIOR DESIGN
Children’s:	1		Son – CYCLING, SWIMMING, COOKERY, COMPUTERS
	2		Daughter– BALLET, SWIMMING, DANCING

AAAAAAAAAAAAHHHHHHHH!!!!!!!!!!! Jag mår lite lätt illa. SJUKT NERVÖS!! Redan nu. Vad sjutton kommer jag inte vara när jag väl ska bli intervjuad av dem!! Gud, jag kommer spy!

Åh jösses. Nu känns det verkligen verkligt det här med Au Pair. Igår när syster S, hennes kompis K och jag satt och spelade Hollywood så ringer telefonen. S går för att svara och är borta i kanske 10 minuter. Sen kommer hon ut i köket igen, räcker mig telefonen och säger "London calling". I andra änden av luren fanns Marie från SC. Snacka om att jag blev helt paff! Jag skickade in min ansökan i tisdags och hon ringer redan på fredagen. Jag trodde att hon kanske skulle kunna ringa nästa vecka eller veckan efter det, trodde verkligen inte att det skulle gå så fort! Jag och Marie pratade i ca 40 minuter om dittan och dattan, om jag visste vad som räknas av en när man är Au Pair, hur gammla barnen skulle vara, hur många, några husdjur? osv. osv. Samtalet flöt på hur bra som helst och när jag sa att jag kunde vara blyg ibland så sa hon att hon hade svårt att tro det för det gick så bra för mig nu. Då blev jag ännu gladare än vad jag redan var ^^ Känns som en belöning för mödan för jag har jobbat med att inte vara lika blyg längre och jag tycker själv att jag har gjort stora framsteg där och att få det bekräftat sådär är ju jättebra! Hon undrade lite mer om mina intressen och min skola, lägenhet och allt sånt där. Sen innan vi lade på så sa hon att hon trodde hon hade en passande familj till mig. Seriöst, det samtalet gjorde verkligen min dag igår! Har inte varit så glad på länge! Det är verkligen på gång nu! Helt otroligt! Jag kommer verkligen flytta till London under sensommaren/hösten! :D

Om ca 6 månader kommer jag äntligen få befinna mig i denna underbara stad once again!

Stannade hemma från skolan idag. Mådde inte bra igår och mådde inte mycket bättre imorse. Har börjat få extrem huvudvärk ofta nu. Vilket inte är bra för det förbättrar knappast min situation i skolan. Suck.

Men i alla fall. Idag har jag bakat massor med kladdkakor för det ska min lärare ha imorgon. Den sista står i ugnen nu faktiskt. Det luktar kladdkaka i hela min lägenhet. Till och med inne på toan, vilket får mig att aldrig mera vilja äta kladdkaka. Urk.

Har pratat med Marie på SC idag och hon sade att det gick alldeles utmärkt att skicka in sina foton per mail och resten via brev. Så gissa vad jag har gjort idag? Correct! JAG HAR SKICKAT IN MIN AU PAIR ANSÖKAN!!! :D Jag måste erkänna att mina händer darrade lite när jag stoppade ner brevet i brevlådan. There's no turning back now! But it feels great! Det känns så overkligt! Jag har gått och längtat efter det här så länge nu och nu har jag gjort det! Helt insane!

Anyhow, bäst att jag fortsätter plugga filosofi. Har läst första kapitlet nu. Bara ett kvar. Sen ska jag sammanställa de båda kapitlen, skriva ner det som är viktigast osv.

Det visar sig att "min" familj fortfarande finns tillgänglig. SC hade serverproblem på facebook (ovanligt!) så hälften av alla familjeannonser hade försvunnit. Men nu är de tillbaka och Familjen Kjellberg finns fortfarande kvar! *happyface*

Jag sitter på tåget nu. Det kom i tid faktiskt :) Är strax i örebro så jag ska snart packa ihop här. Lite nördig jag känner mig när jag sitter med min dator på ett tåg. Fast det är ju rätt bra ändå faktiskt. Har tittat lite på film. Jag tänke inte packa upp den på det andra tåget sen tror jag...eller jo det gör jag nog..det tar en timme på det tåget. Kan ju se klart filmen. Vet dock inte om jag har tillgång till el på det andra tåget. Hoppas det. Nu är vi tydligen i Kumla så nu får jag ta och packa ihop. Snart framme! ^^ Hoppas det andra tåget går som det ska det med. Jag har 12 min på mig att byta. Jag måste verkligen skynda mig. Och jag som inte är så bra på att orientera mig på tågstationer :/

Jaha ja...jag sitter på resecentrum och har gjort i snart en timme. Orkade inte gå till bibbla eftersom jag hittade ett elurtag här på rese och då kan använda min egna dator. Eftersom min o så snälla syster inte kunde skjutsa mig (men lovade att komma in på msn och prata med mig men som inte gör det!!!) så var jag tvungen att ta en buss från Tibro 09.12...mitt tåg går 11.29. Hur kul som helst. Har suttit här i en timme nu och tittat på folk...mest fjortisar ute och springer. Jag gillar inte fjortisar.

En sorgesak att berätta...jag tror att "min" familj är tillsatt :( När jag gick in på SC facebook profil så fanns inte deras annons ute längre. Jag fällde en liten tår då. Jag ville jobba hos dom. Men men, det är ju inte säkert visserligen att familjen är tillsatt. Men man undrar ju när den har försvunnit därifrån. Men Marie sa ju faktiskt att jag inte skulle skicka in ansökan förens efter påsk. Bah. Men vi får väl se det som ett tecken, det kanske inte var meningen att jag skulle jobba hos den familjen. Jag kanske skulle ha vantrivts och de kanske skulle behandla mig som en hemhjälp. Det är mitt största krav i min ansökan. Att jag ska bli behandlad som en i familjen och inte som en hemhjälp.

Nej, man skulle kanske gå till pressbyrån och se efter om det finns något att köpa och tugga på. Fast jag väntar till 11.00 tror jag. 11.00 packar jag ihop här och går till pressbyrån och sen ska jag kolla efter om mitt tåg går som det ska eller om det har blivit ersatt. På internet står det att det ska gå som det ska och det hoppas jag på.

Vad sjutton ska jag göra i höst? Jag är så kluven. En del av mig vill inget hellre än att sticka iväg till London så fort sommaren har börjat (eller i september) medan den andra halvan vill flytta upp till västerås, dela lägenhet med M och utbilda mig till florist. Åh jag blir lite smått galen av det här! Båda har ju sina fördelar vilket gör det ännu svårare.

Speaking for Au Pair:

• LONDON!
• Mer självständig
• Egen lön
• Livserfarenhet
• Ny vänskap, nya kontakter

Speaking for Västerås:

• Utbildning
• Jobberfarenhet
• Västerås tsm med M

Ja, det finns mycket mera saker jag kunde lista upp i båda listorna. Ena delen vill bara sticka och komma bort härifrån. Andra delan vill stanna kvar, starta om på ny, större ort. Samtidigt har jag i tankarna att om jag väljer att plugga först så kan jag ju alltid leta massa floristjobb i Englandet under tiden jag jobbar som Au Pair. Och ännu mera samtidigt så tänker jag att jag åker iväg som Au Pair först i ett år, kommer hem, pluggar, skaffar jobb och hund. Åh vad jobbigt det här blev! Snälla ni som läser min blogg, släng in en kommentar och säg vad ni skulle ha gjort om ni befann her i min sits. Snälla! Tack <3

Förhoppningsvis så stämmer rubriken. Jag vill verkligen jobba hos den familjen. De verkar passa mig perfekt! Titta bara här:

---

Familjen Kjellberg söker en Au pair plus - Mothers Help med start i sommar.
Du börjar din anställning i Torekov där familjen har sitt sommarhus. Du reser med familjen under somamren och sedan kommer ni tillbaka till London i tid för terminsstarten i London. De bor i Putney i London. Familjen består av mamman som är svensk och hemma med barnen och pappan som är brittisk och jobbar på bank. De har 4 barn, Philippa 13 och Isabella 10 är ganska självgående, så du kommer mest att arbeta med Zarina 3,5 och Maximilian 2 år.
De är en aktiv och social 4 barnsfamilj! Föräldrarna tränar, umgås med släkt och vänner, läser. Mamman gillar teater, film, design, mode, mat mm. De stora tjejerna gillar att åka skidor, resa, de spelar tennis. Philippa går på dans och drama, Isabela gillar att laga mat och baka. Båda är gärna med kompisar. Zarina och Maximilian älskar att leka utomhus, Zarina tycker om att klä ut sig och att baka, Maximilian leker med lastbilar, tåg och bilar. Städerska kommer 8 tim varje vecka

Arbetsbeskrivning.

Description of tasks: Schemat lägger ni upp tillsammans vecka för vecka, det är bra om du är flexibel. De vill gärna ha hjälp på lördagar och söndag förmiddagar. Istället får du ledigt i veckan istället. Du hjälper mamman med alla förekommande sysslor i en 4 barns familj. Barn, mat, plock i huset, tvätt, stryk, aktiviteter, hämta och lämna osv osv.
De reser ofta och vill att du följer med dem på deras resor. Sommaren kommer att spenderas i Sverige och Spanien.

Positiv au pair eller Mothers Help sökes, med Can do attityd, glad, utåtriktad, aktiv, sportig, ansvarsfull, Icke rökare,

How does the au pair live:
Eget rum med badrum och tv

> Working hours: diskuteras - heltid
> Barnvakt vissa kvällar
> >
Terms of employment
Salary/Pocket money: 130-300 pund/ per week

Benefits apart from pocket money: Betald semester, resa med familjen, internet

Commencement date: juli 2010
Duration until: juli 2011

---

Jag har inget emot att jobba förmiddagar på helger. När jag är ute och festar så dricker jag aldrig så mycket så att jag blir bakis dagen efter. Har varit bakis en gång och det räcker verkligen. Aldrig mer säger jag bara. Plus att jag gillar det där med ledigt i mitt i veckan istället. SHOPPINGDAG! WOHOO!
Det största pluset är att vi har så många intressen som stämmer. Både barnen och mamman. Pappan står det ju inte så mycket om. Sen är mamman svensk också ju, lite betryggande faktiskt. Jag hoppas innerligt att denna familjen blir "min" och att det är en bra och trevlig familj som jag kommer trivas hos om jag får jobba hos dem. Det som kommer avgöra i slutet är ifall de behandlar au pairen som en i familjen. Det är det viktigaste för mig. Jag vill inte bli behandlad som en slav eller något utan som en familjemedlem. Jag vill känna att jag får röra mig fritt i deras hus (nästan i alla fall) och att jag är välkommen.

Wiiee ^^ Vi fick studenmössorna idag! :D *happyface x 100000000* Nu känns det ännu närmare till befrielsen! :D Härligt att det redan är februari, det betyder att det bara är dryga 3 månader kvar tills dagen D ^^

Jag har beslutat mig att gå via Swedish Connection nu när jag strax kommer skicka in min ansökan. Jag har fått en referens och har tre kvar. Ska prata med mina två lärare jag valt ut i nästa vecka och ge dem varsin ankät som de ska fylla i. Och så lämnade jag ju en ankät på skrivbordet på jobbet förra veckan så förhoppningsvis dimper den snart ner i brevlådan. Jag har skrivit klart mitt Dear Family brev och fått det korrekturläst av både min syster och av en australienare så nu borde engelskan va på topp. Jag ska bara ändra en liten grej i brevet, och det är att lägga till "but you can call me...." Anneli är inget svårt namn att uttala i England men jag känner ju att Annie eller Amee är lättare att uttala ändå. Annie blir jag kallad här i Sverige också, har blivit sedan sjuan. Amee har jag tagit upp själv och använder ofta när jag skapar profiler på lite olika ställen. Och för er som undrar hur det kommit upp så är det faktiskt inte bara för att jag är så otroligt besatt av Storbritannien så att jag vill ha ett så brittiskt namn som möjligt. Nej, det har helt enkelt kommit upp genom att jag har tagit de första bokstäverna ur alla mina namn.

Förövrigt idag så har jag inga vidare planer. Ska gå bort till stallet och hälsa på hästarna har jag tänkt mig. Jag vill rida igen, men har inte råd och allt sånt där. Så jag får nöja mig med ett besök och pilla lite på dem bara.

Glömde ju att berätta förut att jag har fixat balklänning nu ^^ Kommer bli en dyr historia men jag kan ju alltid sälja den efter att jag är klar med den. Eller förkorta den och använda som partyklänning :P I alla fall, ingen kommer få se hur balklänningen ser ut fram till på studenten då jag kommer visa upp den för alla som är hemma hos mig och firar. Eller ja, där sket sig den idén ju, kom på att balen är innan själva studenten iår. Blä för det. Bara för att jag tar studenten en vecka efter de som går i Skövde :(

PLUS att jag glömde att säga att en familj har lagt till mig som favorit på den där au pair sidan jag är medlem på. Kruxet är bara att de inte heller har full membership så ingen av oss kan kontakta varandra :P

OMG!! Jag har fått mitt första Au Pair brev!! En familj som vill ha MIG!! Tyvärr måste jag ju tacka nej eftersom de ville att jag skulle börja jobba med start 1 februari och det går ju inte riktigt eftersom jag måste ta studenten och sånt först. Men ändå! Det gjorde typ min dag! :D

Hade jag tackat jag till den här familjen (familjen Frantz) hade jag jobbat med mamma Erika (32 år), pappa Roland (35 år) samt barnen Josephine och Linda (4 och 2 år). Jag skulle fått en lön på £120 i veckan (med andra ord skulle min arbetsvecka vara mer än 35 h/vecka). Schemat skulle sett ut som följande: Måndag - Torsdag 7.00 - 10.00 a.m. ledig fram till 4.30 p.m. då jag jobbar till 7.00 p.m. Och tiderna på fredagar skulle variera. Jag skulle få hjälpa till med lättare hussysslor, men inte behöva laga mat (only snacks for you and the children) och inte heller tvätta eller stryka kläder (once again, only yours and the childrens). Mamman var diagnostiserad med sköldkörtelcancer och skulle strax åka till tyskland för att få intensive medical treatment och vara borta i tre månader. Under tiden då skulle barnens mormor bo med i huset och hjälpa till.
Fick fina bilder på barnen och familjen också i mailet och barnen var hur söta som helst ^^

Ser ut som att jag får ta och uppdatera min lilla Au Pair blogglista för jag har hittat två bloggar till :) Jag har hittat flera faktiskt, men jag läser bara de som även lägger ut massa bilder :P Man orkar inte läsa bloggar där det bara är wall of text rakt igenom. Nej tack! Jag vill ha bilder! När lilla jag faktiskt är på plats i Londonium så tänker jag ta massa bilder och lägga ut dem här. Huset, barnen, vad jag gör, det jag handlar osv osv. Och du kan ta det lugnt Ica, självklart tänker jag fråga familjen om det är okej att jag lägger ut bilder på deras barn och hus på min blogg så att mina nära och kära hemma i Sverige kan se bilderna ^^
De nya bloggarna var det ja.

• http://ingridpaula.blogg.se/
• http://paniconthestreetsoflondon.blogg.se/

Jag har kommit under full med att jag läser ganska många bloggar. Trodde faktiskt inte att det var så många men nu när jag räknat ihop dem så visar det sig att det är hela 12 st som jag följer. 7 av dem är Au Pair bloggar. Har gjort i ordning en fin liten bild där jag listat upp alla de Au Pair bloggarna jag läser. Ska även fixa in länkar till dem här på bloggen i min meny. Känner ni till fler Au Pair bloggar så säg gärna till!

Idag har jag skrivit ut de slutgiltiga Au Pair ansökningarna. Lade ett Character Reference på skrivbordet på jobbet så C.Å kan fylla i och skriva under. Ska lämna in till B.A och JÅG under nästa vecka. Det känns lite overkligt allt det här. Om 9 månader sitter jag där. London. GAAAAH!!! Men jag har i alla fall kommit under full med hur jag ska få hem allt jag köper utan att behöva slänga något. Jag ska skicka hem små paket lite då och då ^^

På en sådan här mysigt gata hoppas jag att jag också får bo ^^

Nu har jag skrivit ett Dear Family brev och vill ha konstruktiv kritik! Fire on!

Dear Family
 
My name is Anneli, I am a happy and cheerful 18 year old economy student and I live in a little town called Tibro in Sweden. If I had to describe myself in three words I would use happy, flexible and ingenious. I graduate from Fågelviksgymnasiet in June this year and after that I want to see the world. Starting with my favourite country no. 1. Britain!

My mum, Agneta (57) is a personal assistant/housewife and my dad (60) is a factory employee. They live in a typical Swedish house, a red house with white gables. They have a lovely cat named Angus.

I have two sisters, Susanne (36) and Angelica (20). Susanne has two boys, Mikael (13) and Daniel (12). I have been looking after both boys’ from time to time since they were just months old. I have changed nappies when they were little, played with them outside and inside, made their dinner, supervised bed time, helped with their homework etc. And since I passed my driving licence test in June 2009, I have been taking them on road trips to amusement parks’, to the see or other fun places.

I love being with children, being outdoors, baking, trying out new recipes, singing, painting, walking, jogging and spend time with good friends and family. I am a real star in the kitchen when it comes to baking. What I am most famous for around my neighbourhood is my cupcakes, carrot cakes and cream cakes. 
 
I have been living on my own since I was 16. I had to move out of my parents’ house to be able to continue my studies at upper secondary school. During these two years that I have lived on my own I have learned to cook, and developed a very big interest in cooking and baking, clean up after myself, wash my own clothes and to be independent. I am very grateful for my parents’ since they let me move when I was just 16 years old. I have grown has a person during these two years and learned that if you want something done, you have to do it yourself.

 I would like to be an Au Pair to improve my English, and to get a British accent which I like so much. The reason I want to work as an Au Pair in the UK is, besides of the beautiful language of course, the culture and the people. I have been interested in British history and culture for many years, and every time we get an essay in a subject in school I try to use British history or culture as a foundation. My last essay was about Queen Elisabeth I. I have visited Britain three times now and I have loved every single day I spent in the country. I remember the first time I was in the UK, I visited a friend of mine in Aldershot and I was shocked by how kind British people are compared to Swedes’.   

After my year in Britain I hope that I have figured out what I want to do in my life. I will probably go back to Sweden and study, as for now I am choosing between study for a florist, English teacher or a pastry chef. But hopefully, I will stay in the UK and get a job somewhere or continue my studies in the UK instead of in Sweden. If I don’t stay in the UK after my year as an Au Pair, I definitely will go back when I’m done with my studies here in Sweden. 
 

Kind regards,



Anneli Eriksson

Jösses vilken ångest jag fick igår innan jag åkte till jobbet. Det kändes helt fel. Jag skulle ju egentligen vara i Tibro då, sitta i skolan och prata om hur jullovet hade varit på svenska trots att vi blivit tillsagda att prata på tyska. Ångesten lättade lite när jag kom fram till jobbet och nu så är det nästan bra igen. Men jag längtar till måndag faktiskt. Nästa vecka kör det igång ordentligt, skolan och träningarna. Känns skönt. Jag har suttit still typ hela jullovet. Det är riktigt hemskt faktiskt. På somrarna kan man ju vara ute och gå, eller bara vara ute om dagarna (+ att man kan gå ut och springa när som helst utan att riskera att så ihjäl sig). Nu sitter jag inne hela dagarna istället för det är för kallt och halt ute för att göra något annat. Jag har spenderat mitt lov framör en dator i stort sett. Det är ganska sorgligt faktiskt. Tänk om man hade haft ett liv. Vad annorlunda allt hade varit. Jag vill ha september. NU!

Har föresten fått ett mail ifrån Mikso, där sade de att det räckte med den erfarenheten jag fått genom att hjälpa till med syster S's barn. Phew. Men nu känns det ju ännu mera ambivalent faktiskt när jag kontaktat BÅDA agenturerna. Åh vad jag har svårt att välja! Ska i alla fall be syster S att skriva referenser till mig idag för båda mina systrar kommer hem och ska fira mutti som fyller år imorgon. Kanske är lika bra att skriva ut papprena nu medan jag kommer ihåg.

Har även tänkt lite mer på min framtid, vad sägs om Au Pair ett år i Londonium, tillbaka till Sverige och plugga till florist, tillbaka till Storbritannien som Au Pair (eller vad sägs om Australien?) och under tiden leta floristjobb?  Eller jobba som Au Pair ett år, tillbaka till Sverige och utbilda mig till vad jag nu känner för, och sedan sticka igen? Länder som lockar mig just nu är Storbritannien, Australien och Canada.

Det är faktiskt riktigt lockande med en tid i Australien också

Jag vet inte riktigt vilken agentur jag ska åka med sen när det gäller. Känner att jag kanske borde besluta mig för vilken jag ska åka med eftersom jag snart ska skicka in mina ansökningar (3 månader!!!)